Mariakyrkan
Mariakyrkan är den äldsta byggnaden i Sigtuna som används än idag. Den byggdes som klosterkyrka till ett dominikanerkonvent på 1200-talet. Bygget av själva kyrkan tog tio år och den invigdes år 1247.
Det är också ett av de första byggnadsverken av tegel i Mälardalen. Arkeologiska fynd visar att teglet brändes i ugnar i närheten av kyrkan och att det tillverkades av lokal lera. Teglet gjorde det möjligt att bygga elegantare än med gråsten.
När Gustav Vasa reformerade Sverige blev Mariakyrkan församlingskyrkan i staden. Dominikanerbröderna upphörde med sin verksamhet och klostret, som låg söder om kyrkan, revs.
Gustav Vasa tog material därifrån till att bygga slottet Svartsjö. De övriga stenkyrkorna i Sigtuna övergavs och lämnades så småningom åt att förfalla.
Under århundrandena har kyrkan genomgått vissa förändringar men i stort sett behållit det utseende som den en gång fick. Än idag går det även att i marken utanför kyrkogården se grundmurarna från klostret.
Där finns även örtagården som ett arv från dominikanerbröderna. Välkommen dit!
För att se filmen om Mariakyrkan klicka här
Läs om alla hålen och sevärdheterna klicka här
St. Mary’s Church
St. Mary’s Church is the oldest building in Sigtuna that is still in use today. It was built as a Monastery for a Dominican convention in the 13th century. The construction of the church itself took ten years, and it was consecrated in 1247. It is also one of the first brick buildings in the area around Lake Mälaren.
Archaeological finds show that the brick was made of local clay and fired in kilns near the church. The brick made it possible to build more elegantly than with grey stone. When Gustav Vasa reformed Sweden, St. Mary’s Church became the parish church in the town of Sigtuna. The Dominican brothers ceased their activities and the monastery south of the church was demolished. Gustav Vasa used material from there to build the castle Svartsjö. The other stone churches in Sigtuna were abandoned and eventually left to decay.
Over the centuries, the church has undergone some changes but largely retained the look it once had. Today it is still possible to see remains of the monastery in the ground.
There is also an herb garden left as a legacy from the Dominican brothers – welcome to visit!
